Slut på paus!

Ibland behöver man ta en paus. Så blev det med min blogg. Men nu ska jag försöka komma igen. Vad ska bloggen handla om? Tja, det blir nog det jag funderar på just då. Lite om skrivande, lite om Skåne, lite allmänt om tankar som dyker upp och om livet allmänt.
Några recept blir det och några spel och texter.

Jag kommer att avsluta varje blogginlägg med en fråga.

Kul om just du vill skriva en kommentar.

Dagens fråga:
Har du behövt ta en paus i livet? Från vadå? Kom du tillbaka sedan? Eller förändrades livet efter pausen?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar. Kommentaren skriver du längre ned på sidan.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Sånger som speglar livet eller tvärtom

Ofta använder jag citat från sångtexter när jag ska beskriva något. Det kan vara ”Det gör ont, det gör ont” när man slår sig. Eller ”lilla snigel akta dig”, när man går på gräsmattan och ser en snigel.

När första snön kommer, blir det ofta en snutt ut ”ja, se det snöar, ja, se det snöar, det var väl roligt hurra”. När den kommer i april blir det istället ”Kom och ta mig långt härifrån”, gärna med en klapp efter.

”I ett regnigt Europa rullar vi fram” har jag använt några gånger. Eller som alternativ ”jag har bara regn hos mig”. Just nu längtar jag efter att få använda frasen ”sommar, sommar och sol”.

När man står frågande och inte vet blir det gärna ”Vem vet inte jag, vem vet inte du”. ”Morgon mellan fjällen, hör hur bäck och flod”, är en bra sång att ta till när man befinner sig i Hemavan.

”När man blir kaffesugen går det alltid att nynna på ”kaffekaffetåren den är bra” eller ”kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar”.

Om ett tag ska vi ”on the road igen” för att shoppa på Agda och vilken sång kan man tänka på då?

Det var några exempel på sångcitat som är användbara. 

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Vår eller vinter? Ingen som vet

Nu har vi ändrat klockorna till sommartid. Veckan före sommartiden kunde vi sitta ute och njuta av solen men nu kom snön och kalla vindar. Vädret är omväxlande. Varje dag är olik den andra. Vi har vant oss att bygga alla planer utifrån väderleken.

Om vädret är fint far vi på utflykt, annars så går vi på bio.

Man måste alltid ha reservplaner, man kan aldrig veta.

Vi packar just nu för en kortare tripp söderut i Sverige. Ska vi ta kängor eller lågskor, ska vi ta varma tjocka tröjor eller klänning. Tja, det är bäst vi tar alla sorter, för vem vet hur det blir. Just nu snöar det här. Men det kanske blir regn söderut. 

Vädret kan man prata länge om, precis som livet. 

Men livet tar vi en annan gång.

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Festen som kom av sig

Äntligen! Corona skulle vara besegrat. Vi skulle få börja träffas, vilken fest det skulle bli.

Men… Vi hade den högsta smittspridningen just när restriktionerna släpptes. Bäst att fortsätta att vara försiktig. Men snart…

Sedan kom kriget. Det går inte att fira när ett land drabbats av krig. Så mycket lidande, så många drabbade. Så onödigt.

Men visst finns det ljusglimtar, men just nu känns de så futtiga. Att vara glad för att man fortfarande är frisk och lever i ett land med fred känns nästan själviskt. Men det är jag. Jag är glad för det, men lider med de som inte har den förmånen.

Vi tar festen sen…

Var rädda om er. Vad rädda om freden och varandra.

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

OS, vinnare och lycka.

Jag älskar att se på skidåkningen på tv. Längdåkning och Skidskytte handlar det om för mig. Hur blir det med medaljer? Ska dom lyckas?

Det går upp och det går ner för våra stjärnor. Allt de kämpat för i fyra långa år kan gå åt skogen eller kan lyckas. Tårar, glädjeskutt eller enorm trötthet. 

Vi människor älskar att tävla med varandra. Vem är bäst på jobbet? Vem har högst lön? Vem är snyggast? Vem är mest lyckad?

Ju mer man vinner desto lyckligare är man, eller hur? Kanske för en kort sekund, men sedan behövs något mer.

Jag har sällan vunnit någon tävling. Varken i snygghet eller i duglighet eller i lön. Som ni vet kämpar jag med mitt skrivande. Jag önskar att något bokförlag ska uppskatta någon av mina manus. Men icke. Inte ens där är jag vinnare.

Men samtidigt. Min lycka handlar inte om detta. Är lycka en kort känsla eller en långvarig tillfredställelse? Kan vara både ock. Men jag strävar efter det långvariga. 

Men inte dess då mindre beundrar jag alla OS deltagare. De har kämpat så hårt. En del vinner, men de flesta gör det inte. Men alla kämpar. Att kämpa är mycket viktigare än att vinna. 

Så gör jag med mitt skrivande. Jag kämpar och det är ganska tillfredställande. Något annat som är tillfredställande och ger mig lycka är att träffa vänner.

Så nu ska jag strax gå ut och äta lunch med en gammal kollega. Det är roligt och tillfredställande. Är det detta som är lycka?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Vill du prata med mig om en resa till solen?

Min syster skickade ett sms där hon berättade att hon satt i samma tågvagn som Anders Tegnell. 

”Han pratar i telefon om vaccin, regeringen och test.” Jag tänkte då att det är väl som alla vi andra. När träffar man en person utan att prata om covid? Man kan ju ibland utöka samtalsämnena genom att prata om riksdag och regering, för där händer ju mycket. Och just nu har flera i riksdagen blivit smittade. Så där fick vi in smittan igen 

När eller ska man säga om smittan försvinner. Vad ska vi då prata om?

Jag ringde en arbetskompis och vi började prata om alla som var smittade av covid för att sedan prata om vilka som slutat och vilka som fått nya jobb. Men jag är ju pensionär. Jag borde prata om annat.

Jag borde istället ringa och berätta om spännande resor vi ska åka på eller har varit på. Om den varma sanden mellan tårna eller de vackra historiska byggnaderna vi sett. Eller om det förhistoriska torget vi satt på och tagit en kopp kaffe på.

Under pandemitiden har jag kollat in resmål i Europa. Både spännande saker att se, trevliga boenden och hur man reser dit. Problemet är att nu kan jag inte välja längre. Det finns så många spännande ställen. Sen söker jag ressällskap. Visst är det roligt att åka med min man, men ibland skulle vi vilja ha något ressällskap med. Men vem skulle vilja åka med? Vem har tid och lust?

Runt omkring mig blir folk fortfarande sjuka i Covid. Familj, vänner och bekanta. Men inte vi. Men ju längre det tar, desto mindre törs jag drömma. När kan vi boka en resa? När kan vi gå ett helt gäng på en restaurang? När behöver vi inte vara rädd för närhet?

Det som kan vara farligt är att miljöfrågorna ibland glöms bort av alla restriktioner och politiskt rävspel. Och det gör ju också resande svårare. Ska vi ta tåget till Frankrike på nästa resa? Eller kan vi flyga?

Så som avslutning. Vad ska vi prata om efter pandemin? Vilka blir samtalsämnena då? Vädret? Eller miljön och integrationen. Eller spännande resmål och barnbarn. Eller en blandning?

Är du den som också vill ha ressällskap? Vill du göra en resa med oss? Eller bara dela erfarenheter av resmål och spännande utflykter?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Vill du ladda ned boken gratis?

Som jag berättat om tidigare, så skriver jag en hel del. Ett manus har ni fått möjlighet att läsa ”Även det dolda ska bli synligt”

Den var spännande att skriva och jag fick lära mig mycket under vägen.
Vet du hur det var under första och andra världskriget i Sverige? Det har jag lärt mig mycket om. Eller olympiaden i Berlin, när Hitler höll tal?

Jag har fått ett par kommentarer från personer som läst ut hela och tyckte den var spännande. Hoppas du också tycker det.

Det finns några av er som sagt ”jag läser det senare”. För att göra det enklare för er finns den nu i en nedladdningsbar PDF. Klicka på nedanstående länk så kommer ni till en sida där den går att ladda ner. Det blev ett litet annat namn, men det är samma bok.

Även det dolda ska uppdagas

Trevlig läsning!

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Grannens hund skäller

Vi bor i ett radhus. Det är inte speciellt lyhört, men grannens hunds dova skall hör vi varje dag. Inte hela tiden, men ibland. Varför skriver jag det här? Jag tänkte både på hunden och grannarna. Varför skäller hunden? Ensamhet, rädsla, nyfikenhet? Jag vet inte. Men så är det.

Vi förstår inte alltid, varken hundar eller människor.

Jag blir ledsen när människor klankar på andra människor med grova anklagelser och hårt språk. Jag har väldigt svårt för det. Tyvärr har detta hårda språk smugit sig in på fler och fler områden. Inom politiken, på sociala medier, på skolorna och även på arbetsplatsen. Ibland finns det även bland vännerna.

Jag minns en gång när jag tappade humöret och sa till på skarpen åt en vän som pratade illa om en bekant till mig. Hen blev chockad, men slutade prata illa om andra. I alla fall så jag hörde.

Jag tycker att vi ska försöka säga snälla saker om varandra. Att ha ett mjukare språk även om vi har olika åsikter. Att vi dessutom måste lyssna mer på varandra. Vi förstår inte men alla har rätt att bli lyssnad på. Alla människor har rättigheter, men till detta kommer även skyldigheter. En skyldighet att försöka göra gemenskapen bättre.

Jag tycker om att finna dolda korn hos människor. Hitta guldklimpen som många döljer. Men vi måste naturligtvis också säga ifrån. Men inte genom att göra personliga påhopp. 

Kan vi göra gemenskapen människor emellan bättre genom att använda ett mjukare språk? Vill du vara med och göra skillnad?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Pastamaskin

Jag fick en pastamaskin i julklapp. Nu har jag testat den för första gången.
Jag gjorde några ravioli och lite spaghetti. Raviolin misslyckades då fyllningen föll ur raviolin. Men som tur var hade jag extra fyllning, så jag serverade dem med fyllningen ovanpå. Det blev riktigt gott.

Spaghettin kokar jag en annan dag. Men de blev riktig fina. Lyckades faktiskt med pastadegen på en gång.

Vad fick du i julklapp?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading

Nyårslöften eller nyårsönskningar

Har du gett något nyårslöfte? Det har inte jag. Jag är jättedålig på att hålla sådana löften som att träna mer, gå ner några kilon eller ringa mina vänner oftare. 

Men jag har nyårsönskningar eller drömmar för vad jag vill ska hända detta år. Egentligen bygger mina önskningar på att Coronapandemin ska vika undan så vi får möjligheter att umgås.

Vilka är mina önskningar/drömmar då?

  1. Kunna gå på en restaurang med vänner utan att vara orolig.
  2. Bjuda hem vänner på middag.
  3. Gå på en musikal.
  4. Resa med tåg till något roligt ställe.
  5. Hälsa på i Norrbotten utan att riskera att smittas eller smitta andra.
  6. Få ett förlag att nappa på ett av mina bokmanus.
  7. Åka till England med Duvanders
  8. Åka till Nimes med Bosse
  9. Krama fler än mina barn och barnbarn.
  10. Genomföra en släktträff på Bornholm.

Det här är några önskningar jag har. Vilka är dina?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.


Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Continue Reading