Tack för alla kommentarer till förra inlägget. Jag nämnde aldrig min morfar eller farfar då. Det beror på att båda dog redan på 40-talet, så dem hann jag aldrig träffa.

Men tillbaka till vår flytt:

Hur många flyttlådor blir det? Vem vet. Vi fyller efter en. De ska fördelas på tre olika ställen. I vår lägenhet, i vårt förråd eller i vår dotters hus. Vi har ju nämligen bara en liten lägenhet där inte allt ryms, så en del får vi förvara hos vår dotter. Men inte hur mycket som helst.

Just nu har vi ute två annonser i blocket. Vi säljer vår dubbelsäng och vår soffa. De är förresten sålda nu. Det gick ganska fort och tomt blev det här hemma.

Varför sålde vi dessa? De ryms inte i Malmö. Vi har gått igenom alla möbler och sagt: Behålla, sälja, ge bort eller slänga. Sedan har vi gått igenom alla möbler vi ska behålla: Till Malmö eller till Emma. Vi har därefter kört en massa saker till Återvinningen och till Myrorna och PMU. Inte bara möbler som behöver rensas, utan kläder och prylar också.
Svårigheten är inte att packa utan att välja bort.

Det tror jag stämmer om livet också. Man måste välja bort saker. Många vill ha allt och kör på tills de ”går i väggen”. När man var småbarnsföräldrar längtade man efter egentid. Nu längtar man efter tid tillsammans. Så olika det är under livet.

Men egentid är viktigt. Ge sig tid att landa att hitta tillbaka till sig själv.

När jag var mitt i allt med barn och jobb, kunde jag ibland bara ta en promenad, för då kunde allt klarna, idéerna komma och humöret höjas. Speciellt bra är det att gå i en skog. Med höga tallar runtomkring en. Det renar sinnet.

Men även när man flyttar behöver man ”rena sinnet”. Genom att ta en paus och tänka på annat. Mina pauser har hitintills handlat om tandläkare och naprapat. Men nu har vi bokat in en dag på Spa. Det kan vi behöva.

Dagens frågor:

Behöver du egentid eller mer tillsammanstid? Hur får du det? har du nåt knep för att ”rena sinnet”?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Då min rygg plågat mig hela sommaren, har jag fått välja bort att blogga. Ryggen värker fortfarande. Men är lite bättre, så lite bloggande ska jag nog klara.

Tanden är rotfylld, men sprack sedan. Så tandläkarbesöken fortsätter.

Flytten då? Vi håller på att rensa, packa i lådor och sälja möbler som inte ska med. Flyttfirman och städfirman är bokad, så nu packar vi och packar.

Ibland hittar man saker man glömt i lådorna. Som den lilla garnkatten som är på bilden. Den fick jag av min farmor när jag var liten. Kanske i slutet av 50-talet eller början av 60-talet. Den har hängt med flytt efter flytt. Min farmor hette Jenny och bodde i Arvidsjaur. Vad var hon för människa? Det vet jag inte. Hon dog när jag gick i högstadiet och var sjuk i slutet. Jag vet egentligen väldigt lite om henne.

Min mormor hette Jenny och bodde i Gargnäs. Hon vet jag lite mer om. Hon älskade att fiska, så jag och hon åkte ofta ut med ekan och metade. Då fick man inte stå i båten, då blev hon sträng. Hon skrev också dikter på rim. Hon kunde passa på när hon gick ut i ladugården. Hon fick nog inte så mycket egentid, då de hade 9 barn. Hon blev dement i slutet och fick flytta in på ålderdomshemmet i Sorsele i slutet. Hon dog när jag var 19 år.

Sådant kan jag fundera på när jag rensar bland våra saker.

Nu måste jag lämna datorn, innan ryggen klagar.

Dagens frågor:

Vad vet du om dina mor- och farföräldrar? Vad var de för människor?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Efter två visningar blev det budgivning. Vi har nu skrivit kontrakt med ett trevligt par med en liten pojke. Det kändes bra.

Vi bestämde att inflyttning skulle bli i oktober, så nu har vi ett tag på oss att packa. Men framförallt att bara ha några månaders semester.

Det som inte var bra att jag i samma veva fick nageltrång och tandvärk och ryggvärk. Det är därför det dröjde så med detta inlägg, trots att det blev klart för en vecka sedan.

Nu har jag fått åtgärdat nageltrånget och ätit penicillin en vecka för tandvärken samt varit på första åtgärden hos tandläkaren. Tanden måste rotfyllas, men först bakteriedödande i tandkanalerna.

Ryggen värker fortfarande, men lite bättre.

Så här är livet. Glädje, lycka, sorg och smärta. Allt på en gång. Men detta får inte hindra oss att leva ett bra och meningsfullt liv. Det är snart midsommar och då firar vi 50-årig förlovningsdag! Det är ännu mer värt att fira än ett hus som är sålt. Men som du förstår har tiden gått sedan jag skrev detta utkast. Ryggen gjorde att jag valde bort att sitta vid datorn.

Trots ryggen är livet ganska bra just nu. Jag har haft en härlig sommar ändå. Vilket är underbart.

Dagens frågor:

Vad ser du för positivt i livet just nu?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Vi har landat i Umeå efter en lång bilfärd. Vi har några dagar innan den första visningen ska genomföras. Vi ser på radhuset utifrån dessa glasögon. Vad ska plockas bort. Var ska de placeras. Vad måste städas? Vilka fönster måste putsas. Samtidigt hör vi rop och musik från brännbollsplanerna, då Brännbollyran är i full gång.

Ute behöver rabatterna rensas och vi behöver fylla ut med blommor och kryddväxter på vissa ställen. Som tur dyker vår dotter Sara strax upp. Hon är en hejare på trädgårdar. Det är inte jag. Bosse är lite bättre, men jag har alldeles för lite tålamod för detta och en rygg som värker.

Ett av problemen med visningar är att personerna gärna vill kolla hur garderoberna ser ut. Självklart måste de få se även detta. Men då måste det ju vara hyfsat snyggt där. Därför har jag rensat ut en del vinterkläder från hallgarderoben. Men vilken plats en fluffig täckjacka tar i en flyttkartong för att inte tala om de fluffiga vintertäckena.

Lite lunch på detta och då passar diskmaskinen på att krångla. Ska vi få igång den eller måste vi rusa iväg och köpa en ny?

Idag är det Kristi Himmelsfärdsdag. Den dag Jesus lämnade jorden. Varje kyrka med självaktning har en Gökotta. Ungefär som en Julotta, fast oftast utomhus och många har det vid åtta på morgonen. Gökåtta :-). Det är säkert trevligt att sitta ute med en picknickkorg, men tyvärr alldeles för tidigt på morgonen för mig. Precis som Julottorna. Dessutom är det annat som kräver vår närvaro just nu. En trasig diskmaskin, ett skitigt fönster och trevligt middagsfrämmande.

Nästa del kommer att handla om visningarna. Fortsättning följer:

Kanske kommer det även ett blogginlägg som inte handlar om flytt, som omväxling.

Dagens frågor:

Har du varit på en Gökotta?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Dagarna i Malmö närmar sig sitt slut. Vi har kunnat släppa försäljningen en del. Men inte helt. Sara, vår dotter fick åka till radhuset och ställa ut utemöblerna. Våra snälla grannar tog fram dynorna. Allt för att fotografen skulle kunna fota utomhus.

Vi har haft soliga vackra dagar, vi har haft regniga och blåsiga dagar. Vi har haft hagel, men ingen snö. Vi har passat på och åkt till Porto en vecka, vi har firat ett barnbarns 10 års dag och Bosses födelsedag, Vi har besökt fina caféer och hittat vackra vandringsleder. Vi har shoppat i centrala Malmö och besökt en kyrka i Lund.

Men nu börjar allvaret igen. Vår mäklare skickade oss text och bilder om radhuset för annonsgodkännande. Vi rättade och skickade tillbaka. Nu väntar vi bara på publiceringen.

I morse funderade jag på våra känslor inför denna flytt. Vi hade det nog jobbigast innan vi bestämt oss och innan vi pratat med våra döttrar. Vad är rätt och vad är fel? Kommer vår dotter i Umeå bli ledsen. Kommer vår dotter i Malmö bli glad? Men då vi har fantastiska döttrar gick allt bra och vi kunde andas ut. Men fortfarande finns tvivel och oro i kroppen. Just nu längtar jag tills vi har en köpare, så vi kan lämna steg 1. Men först måste annonsen ut på Hemnet.

Och nu är den ute:

https://www.hemnet.se/bostad/villa-5rum-mariehem-umea-kommun-trastvagen-9h-21549054

Samtidigt skulle vi lägga ut första blogginlägget publikt, men det råkade bli att fyra stycken blogginlägg blev publika samtidigt. Så tokigt det kan bli.

Nu är vi på gång. Än så länge har har 550 st kollat på annonsen. Efter cirka 24 timmar ute på nätet. Det tyder ju ändå på ett visst intresse.

Nu packar vi för fullt för att åka till Umeå. Fortsättning följer.

Dagens frågor:

Många älskar att kolla på lediga hus och lägenheter på Hemnet. Gör du?

Vad skulle vara det svåraste för dig om du skulle lämna ditt nuvarande hem?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Jag kommer att berätta här i bloggen lite mer om vår flytt. Det handlar alltså om att vi ska flytta till Malmö från Umeå. Först berättar jag om varför vi bestämt oss att göra det. Sedan kommer allt praktiskt som ska fixas. Men även våra tankar om detta. Men vi börjar från början med VARFÖR.

Det hela började en dag vi var i stugan i Sikeå. Denna vackra stuga med havsutsikt. En stuga utan mygg eller annat elände. En stuga med både blåbär och lingon på tomten. Men trots detta hade det blivit få dagar vi tillbringat där denna sommar. Hela tiden var det annat som pockade på vår uppmärksamhet. Det var barn och barnbarn, det var släktingar och vänner, det var andra utflykter och upplevelser. Roliga saker som gav mervärde. Underbart är kort eller åtminstone sommaren är kort.

Men nu närmade sig hösten och jag gruvade mig för ännu en vinter.

Varför?

Visserligen älskar jag inte kyla och mörker, men det var inte det som gjorde att jag gruvade mig.

Då jag sedan några år tillbaka drabbats av droppfot hade jag problem att gå på ojämn mark. Jag har skaffat olika stöd som hjälp, men de var svåra att använda på vintern.  Detta har inneburit att ojämn mark, som tex när det är snö och isigt ute, har gjort det svårare för mig att vara ute och gå. Efter ett par fall har jag även blivit rädd att gå ut och röra på mig. Falleri, falleralla som man brukar säga!

Utanför Malmö har vi vår älskade dotter Emma med sin familj, med man och tre fantastiska barn. Barnen går i förskola och skola i Malmö, vilket är cirka en mils bilväg. Ingen av dessa får skolskjuts, då det är en friskola. Men då äldsta dotterns började där då de bodde granne med skolan och trivdes mycket bra där, ville de inte byta till någon annan skola.

Men med ojämna arbetstider har det inte alltid varit så enkelt med skjutsen. Dessutom blir barn sjuka ibland och sånt händer även i Skåne. Faktiskt. Två av barnen fick dessutom åka in på sjukhus med jämna mellanrum, ibland till Lund och ibland till Malmö. Att pussla ihop detta blev inte lätt för dem. Visserligen gillar min dotter tusenbitars pussel, men familjepussel är många gånger svårare. Men de är en glad och lycklig familj och trots detta förstod vi att de kunde behöva lite hjälp ibland, Vi hörde hur slitna föräldrarna började vara.

Vad kunde vi göra? Vi såg oss om i vår älskade stuga som klagade att vi gav den alldeles för lite uppmärksamhet. Kanske var det dags att låta någon annan njuta av den vackra utsikten. kanske någon som kunde vara där fler dagar än vi lyckats med de senaste åren. Sagt och gjort. Från tanke till handling är det aldrig långt hos oss. Vi skulle sälja stugan. För de pengar vi fick in skulle vi köpa en liten övernattningslägenhet i Malmö, för att kunna vara längre perioder i Malmö.

Läs gärna mitt gamla blogginlägg om att lära känna en ny stad. Där står det lite om vår första tid i Malmö.

Så började det. Men fortsättning om flytten fortsätter. Skriv gärna upp dig här nedan, så får du veta när nästa blogginlägg kommer.

Dagens fråga:

Har du besökt Malmö någon gång?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Att sälja och köpa hus och stugor har vi gjort i många omgångar, så det kan vi. Men denna gång valde vi bara en mäklare. Vi tog nämligen direkt kontakt med samma mäklare som sålde stugan åt oss. Sist fick vi ju en present av köparna. Men det får man kanske inte varje gång.

Anna, som vår mäklare heter kom till oss i slutet av Mars. Hon gick runt i radhuset och sedan satte vi oss ned med en kopp kaffe. Där diskuterade vi vad som behövde göras och pris. Därefter sattes följande tidsplan upp:

1. Träff med stylist – veckan efter
2. Styla radhuset efteråt, efter hennes anvisningar
3. Fotografering – vecka efter
4. Energibesiktning – ännu en vecka senare

Trots att vi sålt så många hus och stugor var det första gången med en stylist. Vi var nyfikna och spända. Hon gick igenom huset och hade åsikter. Det handlade främst att plocka bort en massa saker. Huset skulle vara mer neutralt. De personer som kom på visning ska skulle vilka möjligheter som fanns, inte hur vi valt att göra. 

Vi suckade när hon gått. Det var mer att göra än vi anat. Vi plockade och fixade därefter efter hennes anvisningar. Fast vi lyssnade inte på alla förslag hon hade. Det tog mycket mer tid än vi trott, men när det var dags för fotografering var vi i alla fall i kapp.

Fotografen kom någon dag senare och fotograferade. Vi sprang före och flyttade bort saker som skymde. Det är många foton som ska tas och mycket som ska flyttas. Så här kunde det se ut i ett rum när fotografen var i ett annat.

När fotografen äntligen var klar suckade vi av lättnad. Nu var vi igång.

Kvar av förberedelserna var en energibesiktning. Den var enkel om man jämför detta med styling och fotografering. 

Vi fick klass B på besiktningen. Vilket är bra. A är visserligen bäst, men med ett radhus från 1967 är det ett bra resultat.

Nu var allt klart för tillfället. Nu tog vi en paus och vi tog bilen och körde ner till Malmö dit våren kommit lite längre.

Fortsättning följer

Dagens fråga:

Vad tycker du om stylade hem i bostadsannonserna? Något speciellt du reagerat på?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Vilka val hade vi nu när även Bosse hade problem? Hur skulle vi göra för att slippa snö, is och den eviga snöskottningen?

Vår första tanke var att köpa en lägenhet i Umeå. Vi kollade Hemnet och Booli. Vi kollade in vilket område vi ville ha och till vilket pris. Vi kollade in nybyggnationer och skickade in en intresseanmälan. Men vi tvekade fortfarande. Var detta rätt?

Diskussionerna gick höga hos oss, Hur skulle vi göra? Om vi ville undvika vintern i Umeå skulle vi ju vara borta mer än halva året. Kanske skulle vi istället flytta till Skåne. Eller?

Vi gjorde en lista med för- och nackdelar. Med plus och minus. Vi ville inte fastna i ett tankesätt. Vi måste vara öppna för allt.

Vi hade många bra saker i Umeå. Högst upp låg vår dotter Sara med familj. En familj med två av våra underbara barnbarn. Hur skulle vi kunna lämna dem. Vi har sett hur de växt upp från 0 år och till tonåring. De som brukade komma och sova över hos oss ibland. Detta var den svåraste pucken för oss.

Men vi fortsatte att skriva upp plus och minus.

Minus i Umeå var just vintern. Då både jag och Bosse hade fysiska problem som förvärrades under vintern. Sedan var säsongen kortare för uteaktiviteter p g a våra problem.

Så plus för Malmö var alla spännande caféer på landsbygden som man kunde åka till, ibland redan från april. Plus var naturligtvis Emma med familj och min syster Barbro och hennes Göran.

Plus för Umeå var även de vänner vi har och närheten till släkten i Norrbotten.

Minus i Malmö var just detta att vi inte kände så många där. Skulle vi bli ensamma?

I Umeå hade jag just klivit av som ordförande på Hedlundakyrkans församling och hade inga specifika uppgifter som skulle ställa till det. Att lämna den församlingen kändes tråkigt. Men spännande att lära kunna en ny. Så där blev det både plus och minus.

Efter de många punkter vann ändå Malmö. Vi visste också att skulle vi göra en så stor flytt bör det ske innan vi blev ännu äldre. Vi måste passa på nu och inte skjuta på det mer. Ju äldre man blir desto svårare blir det med förändring.
Då kom nästa dilemma. Skulle vi då skaffa en övernattningslägenhet i Umeå eller inte?

Vi tittade på utbudet av lägenheter i Umeå. Vi gick på två visningar. Men…

Hur skulle vi göra. Vi ville inte lämna Umeå helt, då vi har vår äldsta dotter med familj där. Kunde vi bo hos dem ett längre tag?

Till sist kom vi fram till att vi inte kunde skaffa övernattningslägenhet i Umeå. Att ha en lägenhet för några veckor, månad blev för dyrt och besvärligt. En lägenhet som skulle stå tom största delen av året. Kanske kan vi under sommaren hyra en stuga i trakten och i övrigt bo över hos dotter Sara när vi ville komma till Umeå.

Vi pratade med våra döttrar om våra tankar och beslut och tog sedan kontakt med en mäklare.

Vad hände sen? Fortsättning följer.

Dagens fråga:

Vad är den största fördelen att bo just där du bor?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Vi sålde stugan snabbare än vi trodde varit möjligt. Stugägarna var överlyckliga, vi var mycket nöjda och mäklaren log. I oktober för 1,5 år sedan överlämnade vi nycklarna till de nya ägarna. Har du någon gång sålt en fastighet och fått en present av de nya ägarna? Inte så vanligt, men det fick vi.

Vi lämnade ifrån oss stugan med ett leende. Vi var faktiskt förbi och hälsade på vår stuga (och de nya ägarna) två gånger i sommar och de var fortfarande glada.

Nu var det dags att kolla på en övernattningslägenhet. Vi åkte till Malmö och började kolla in lägenheter. Vi tog med oss min syster och svåger (Barbro och Göran) på visningarna vi gick på. De hade alldeles nyligen flyttat från Stockholm till Malmö, så de var vana vid visningar. De kunde även vara bra att ha om det skulle bli allvar. Då kunde de vara våra ”bulvaner” i Malmö, så lite baktankar hade vi, när vi tog med dem.
Efter fyra visningar hade vi hittat en lägenhetsom vi gillade.
Vi budade och efter lite diskussioner var den vår och vi skickade våra ”bulvaner” att skriva under kontraktet.

Vi har nu haft lägenheten i 1,5 år. Vi trivs bra i den och på området och i Malmö. Vi känner också att vi har en uppgift här. Men det viktigaste är ändå att vi trivs själva väldigt bra att vara här i Skåne. 

Men ändå. Varför inte nöja oss med detta.

Tanken hade varit att vara i Malmö under stora delar av vintern, så jag skulle slippa vinterföret. Men, det visade sig vara svårt.

Vi bor i ett radhus. Tillsammans i längan sköter vi om snöskottning och sandning på vintern. Detta behövde vi fortfarande göra. Dessutom har det vissa år varit så mycket snö att både radhustak och carporttak behövde skottas av. Detta var vi som radhusägare skyldiga att sköta. Denna uppgift visste man aldrig när den kunde dyka upp.

Därför hamnade vi i dilemmat. Skulle vi vara ansvarsfulla och solidariska i vårt radhusområde eller låta mig få bättre underlag att gå på.

Det blev det ansvarsfulla vi valde. 

Men vi var båda bekymrade. Det här fungerade inte bra. Vi var ju fortfarande i Umeå med snö och is på gatorna under stora delar av vintern. Vi började fundera på om vi skulle köpa en lägenhet i Umeå i stället för radhuset. Men vi gillade ju radhuset så mycket och grannarna. Vi pratade, men kom inte längre förrän det under den senaste vintern kom till sin spets.

Bosse fick extra bekymmer med sin artros. Varje spadtag gjorde ont i lederna och värkte flera dagar efter.

Då förstod vi att vi måste lämna radhuset. Vårt fina älskade radhus.

Men vilka val hade vi då? Fortsättning följer:

Dagens fråga:

Gillar du vinter och snö? Eller föredrar du sommar och grönskan?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!