Så var det ett nytt år igen. Vi gav inga nyårslöften i år. Men varje nytt år, varje ny termin får jag en längtan att planera något långsiktigt. Men även det gick jag bet på.

Men vad jag börjat fundera på bland annat följande frågor?

1. Vem är det jag skulle vilja träffa snart?
2. Vilken ny bok ska jag skriva?

Jag brukar boka luncher med vänner med jämna mellanrum. Tyvärr har det blivit med lite för långa mellanrum, men ändå.

Nu i januari ska jag försöka boka in ett möte med Agnetha. Vi har inte träffats på ett år, så det ska bli spännande.

Jag har de senaste dagarna gjort de sista arbetstimmarna på mitt manus med arbetsnamnet ”Bibliotekarien”, så nu får jag fantisera fram något nytt. Jag har fyra olika förslag. Två gamla, ett halvnytt och ett alldeles nytt förslag.

1. De gamla är ett manus med arbetsnamnet ”Paraplymannen”, där bland annat ett hotellrum i Luleå sprängs.
2. Det andra gamla har arbetsnamnet ”Italienska arvet” som handlar om en teaterprimadona från 1940–50 talet.
3. Den halvnya har namnet ”Regnbågen” som handlar om en kvinna som nästan blir misshandlad till döds. Hennes döttrar får veta mer om henne, som var helt okänt för dem.
4. Den nya har inget namn men handlar om två kvinnor (just nu kallas de för Marta och Maria). De är väldigt olika som personer, men har arbetat på samma arbetsplats i många år. Det börjar med att de går i pension på samma dag. Deras framtidsdrömmar ser helt olika ut. Men som så ofta med drömmar blir det inte alls som de tänkt sig.

Dagens fråga (är två)

1. Vad har du för planer med det nya året?
2. Vilken av de här fyra tycker du jag ska skriva?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Vi befinner oss i Malmö just nu. Vi har besökt staden många gånger förut. Men oftast har vi haft bil som tagit oss från punkt A till punkt B. Tänk så mycket man missar då.

I lördags åkte vi ett varv med busslinje 3. Vi hoppade av på några ställen och gick några hållplatser och hoppade på igen. Vi hittade många gamla fina hus i Malmö. Detta väckte en nyfikenhet om historiken kring Malmö stad. Läste att staden bildades på 1200-talet. Det är hyfsat gammalt.

Namnet Malmö eller MalmHaugar som det hette från början betyder helt enkelt grushögen. Här kan man verkligen säga att ur grushögen reste sig en stad.

En av de äldsta byggnaderna sägs vara Hedmanska gården som ligger vid lilla torg. Den ska vara från 1400-talet.

Men nog om historia nu.

Nya grannar har vi också. Spännande att träffa dem. Vi har sprungit ihop i trappuppgången och bytt några ord. Tyvärr pratar de flesta skånska, riktigt grov skånska, som jag har så svårt att förstå. Men trevliga verkar de vara.

Jag tror det är bra att testa nya saker. Det kan vara en ny ort, nya människor eller lära sig nytt språk eller lära sig annat nytt. Våga testa.

Dagens fråga:

Har du gjort något nytt den senaste tiden? Eller lärt känna nya människor?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Vi var på ett samtal om existentiell hälsa i Lund på domkyrkoforum häromdagen. Mycket intressant. Detta med Existensiell hälsa kommer från WHO. De har åtta byggstenar i vad som ingår i detta. Dessa är enligt WHO 2002:
andlig kontakt, mening och syfte med livet, upplevelse av förundran över tillvaron, helhet, andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimism och en personlig tro.

Journalisten Henrik Ennart, som som skrivit en bok om åldrandet beskriver de åtta grundstenarna på detta sätt:
”ANDLIG KONTAKT: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.
MENING OCH SYFTE MED LIVET: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.
UPPLEVELSE AV FÖRUNDRAN ÖVER TILLVARON: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.
HELHET: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.
ANDLIG STYRKA: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.
HARMONI OCH INRE FRID: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.
HOPPFULLHET OCH OPTIMISM: att ha en framtidstro även när livet är svårt.

I det samtal som utspelades på domkyrkoforum visade det sig att båda samtalsledarna hade upplevt en omvälvande händelse i sina liv och då börjat fundera på dessa frågor. Så är det ofta.
Jag brukar se det engelska programmen ”En plats i solen”. Där söker engelsmän ett hus eller en lägenhet för att starta om på nytt. Ofta har dessa varit med om sjukdom, död eller något omvälvande, så de känner att nu eller aldrig!

Samtalsledarna på domkyrkoforum sa att samtalet är viktigt för existensiell hälsa. Det tror jag är riktigt. Vi måste våga samtala om annat än väder, sport och politik. Så våga prata med varandra.

Hälsa beror både på så mycket mer än rent fysiska orsaker. Ofta tas hälsosam mat och motion upp. Men inte lika ofta detta med existensiell hälsa upp. Jag ska återkomma om dessa åtta grundstenar i ett senare blogginlägg.

Dagens fråga:

Har du hört talas om detta med existensiell hälsa? Vad tror du är extra viktigt för att man ska må bra av någon av de åtta punkterna?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Det är roligt att se hur många besökare jag har på bloggen. Ännu leder ”Antimakass”, både med antal besökare och antal kommentarer. Det är intressant att se att ett ovanligt ord kunde väcka sådant intresse.
Det innebär att jag måste klura på fler lite okända ord.

Ett av mina barnbarn kollade på min mobil och såg en app hon inte kände igen.
”Det är till min blogg”, sa jag.
”Blogg?”, sa hon.
”Ja, jag har en egen blogg”, svarade jag henne.
Till svar fick jag höjda ögonbryn och en grimas. Vet inte hur jag ska tolka henne 🙂
Hon verkade inte intresserad att läsa den.

Men en blogg hur ser den ut idag? Eller ska det vara klipp på YouTube, Tiktok eller bilder på Instagram?
Jag vet inte. Vad handlar bloggarna om?
Smink, kläder, lyxresor eller?
Vet att det finns de som lägger ut recept och skriver om sina böcker.
I min kommer ni inte få läsa om smink eller lyx. Eller vad är lyx?
Lyx är att komma ut och det är barmark. Att gå utan att vara rädd att halka eller snava. Det är lyx för mig som drabbats av en Droppfot. Så okej, sådan lyx kommer ni att få läsa om.

Fast den största lyxen idag är nog våra barnbarn. Den lyxen vill jag inte vara utan.

Dagens fråga:

Vad är lyx för dig??

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!

Jag brukar ibland sitta och minnas tillbaka när jag var barn. Men så många saker har jag glömt. Tyvärr är ingen av mina föräldrar i livet, så jag kan inte fråga dem.

När jag var sex år började jag första klass. För att få börja första klass var jag tvungen att göra ett skolmognadsprov. Mamma och pappa hade tänkt att jag skulle få börja ett år senare, då jag är född i december, men tydligen gjorde jag så bra ifrån mig på skolmognadsprovet. Men det minns jag inget av. Andra har sagt att man skulle rita något på det provet, men jag minns inget av detta.

I Första klass gick vi i ett hus som tidigare varit en arbetsstuga. Nu gick klass 1 och 2 där. Det fanns ingen gymnastiksal, utan vi hade gymnastik i skolsalen eller ute. Byta om fick vi göra i källaren.

Vi åt mat i en annan skola, så varje lunch fick vi åka buss dit. En klasskompis hade för bråttom till busskön och sprang rakt i bussen en gång. Tror han blödde från huvudet. Men är osäker, men minns att jag tyckte det var otäckt.

Från klass 2 flyttade vi in i en skola för klasserna 1-6. Backens skola. Vi gick i skolan måndag till lördag de första åren. Där fanns en riktig gymnastiklokal, men inga riktiga omklädningsrum. Byta om gjorde vi i en liten materialskrubb. Någon dusch fanns inte.

Men skolgården var stor med gräsmatta och grusgång. Gott om plats ute.

På vintrarna var vi på baksidan av skolgården, som var en brant backe ner mot Vindelälven. Där åkte vi ned i backarna, utan pulka. Ibland var det bara is i backarna och nästan hopplöst att klättra upp. Speciellt om man hade lappskor, som jag ofta hade på vintern.

Dessutom i Backens skola lagades en fantastisk god mat. När vi fick Janssons frestelse satt jag hela lunchen och åt. För det älskade jag.

Det här var några minnen.

Dagens fråga:

Minns du något från din tid i lågstadiet? Gjorde du skolmognadsprov?

Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.

Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!