Vi har nu fått ett datum av flyttfirman, när de kommer och tömmer. Det innebär att vi kan planera bättre. Förutom att allt ska vara packat innan de kommer, så ska vattenlåsen rengöras, förrådet och balkongen städas. Detta gör nämligen inte städfirman.
Nu är det dags att skruva isär skrivbordet och stänga igen datorn för några dagar, så detta blir sista blogginläggen om flytten. Sedan kan det ju bli mer när vi kommer fram.
I helgen åt vi ute på restaurang med vår dotter Sara och hennes familj. Det är det svåraste att lämna. Detta att ha så nära och kunna träffas när vi vill. Men nu blir detta med vår andra dotter som finns i Malmö.
Men vi försöker ta en promenad varje dag mitt i flyttkaoset. En dag frågade Bosse mig vad jag kommer att sakna mest med Umeå. (Förutom barn och barnbarn). Det är nog alla trevliga människor jag mött och brukar träffa. Men också att jag har en historia och bakgrund här. Något som vi får bygga på nytt i Malmö.
Men jag tänker på naturen, sa min man. Skogen, luften och att naturen som är så nära. Malmö är fint, men där är det parker. Lite mer tillrättalagd natur. Det är sant tänkte jag. Inga barrskogar och inga lingontuvor. Så det kommer jag också att sakna och de fina solnedgångarna som vi ser från balkongen. Men framförallt tycker vi det är spännande att få upptäcka en ny plats. Men lite nostalgisk blir man.
Efter den här tiden med flyttförberedelser känner vi oss båda lite slitna. Det tar på, både fysiskt och psykiskt. Har fått flera kommentarer, att vi är så modiga som gör denna flytt. Men det känns inte så för oss. Vi har ju människor runt omkring oss där också. Det är inte speciellt modigt. Men det visar att vi inte fastnar i det kända utan kan släppa taget om det invanda. De verkar som om många tycker det är jobbigt att lämna det invanda. Men det är nyttigt. Att få se nya miljöer. Möta nya människor, få nya intryck.
Jag kan inte låta bli att tänka på alla flyktingar, som lämnat sitt land, kanske inte ens frivilligt. Som inte kan språket eller kulturen. Det är modigt.
Vågar du förändra något i ditt liv? Har du gjort något modigt? För mig är det att vara modig när man går utanför sin bekvämlighetszon. När man gör något som kan verka skrämmande, men ändå känner att man vill göra. För mig är nog det modiga, när jag vågar säga emot, fast andra vill göra det. Säga emot när man tycker något är fel. Det är modigt.
Dagens frågor:
Har du gjort något modigt? Vad är modigt för dig som person?
Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.
Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!
2 kommentarer
Ni får ju nära till dotterns familj och barnbarn. Detta är ju också lite trygghet i det modiga beslutet att byta landsända. För jag tycker ni är både kloka och modiga. Lite av skälen har Bosse berättat om. Jag tror det blir bra och att ni ska trivas. Välkomna till Skåne.
Läser din blogg med intresse, eftersom vi befinner oss i lite liknade situation. Ni har kommit längre än oss, så bra att höra om era flyttbestyr . Vi befinner oss i stadiet, ”rensa, plocka bort och stajla” inför fotografering av huset. Det är verkligen en process det här med att flytta. Många tankar, en del oro, mycket jobb men även en nyfikenhet på det som komma skall. Jag har också funderat över vad jag kommer sakna i Umeå efter 32 år här, men även över hur det kommer kännas att flytta tillbaks till min hemstad Stockholm. Jag känner mig modig, som utmanar tryggheten i att lämna en numer hemtam stad för en flytt till en hemstad, som inte känns lika hemtam längre. Vi kanske ses i Malmö någongång framöver, då vi är i Skåne alltsom oftast, då dottern med familj bor i Lund. Lycka till med flytten! 🌺