Olikheter tänkte jag på när jag åt glass. En kula glass av valfri sort. Den här gången valde jag viol. Min man och jag väljer alltid olika. Vi har lite olika smak, men vi smakar gärna av varandras. Tänk om det bara fanns en sort. Det skulle inte vara kul Tjusningen är just den mångfald av smaker som det finns.
Jag började då tänka på vad som är en ”äkta svensk” glass. En vaniljglass med jordgubbar kanske. Men vanilj kommer ursprungligen från Mexiko och Centralamerika och numera främst från Madagaskar. Vi får alltså skippa vaniljen. Men gräddglass då med jordgubbar.
Tja glass är egentligen inte så svenskt, det kom från Kina, Mellanöstern och Italien. Men visst redan i början av 1900-talet började kulglass säljas i Sverige. Av vilka då? Av invandrare.
Och jordgubbar då? Tja de kom från Frankrike och är en korsning av två olika smultron. Dessa smultron kom från Chile och Nordamerika.
Så glass med jordgubbar skulle vi inte ha haft utan inblandning av andra. Eller utan utveckling, kan man ju säga.
Dagens frågor:
Vilken glassmak gillar du? Och var ser du fördel med mångfald?
Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Tyvärr får du inget mail när någon skriver svar på din kommentar, utan du måste komma tillbaka själv till bloggen och kolla om någon svarat på din kommentar.
Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!