I sommar har vi k\u00f6rt runt i Sverige. Det har blivit m\u00e5nga timmar i bilen. Vi brukar d\u00e5 passa p\u00e5 att lyssna p\u00e5 sommarprogrammen. En del \u00e4r intressanta, andra ber\u00f6r oss s\u00e5 vi blir t\u00e5r\u00f6gda och en del \u00e4r inte s\u00e5 roliga att lyssna p\u00e5. Men varje sommar n\u00e4r jag lyssnar brukar jag fundera p\u00e5 vad mitt sommarprogram skulle handla om. <\/p>\n\n\n\n
Jag l\u00e4ste ett k\u00e5seri i DN, d\u00e4r k\u00e5s\u00f6ren just skrev om vad hans sommarprogram skulle handla om. Han hade en bra barndom, det h\u00e4nde inte n\u00e5got speciellt n\u00e4r han v\u00e4xte upp. Han pluggade, fick jobb, bildade familj och var nu en vanlig Svensson. Han tyckte att det kunde han ju ber\u00e4tta om, f\u00f6r det ber\u00e4ttas det inte ofta om.<\/p>\n\n\n\n
Ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt har jag t\u00e4nkt. Vad har jag att ber\u00e4tta? Men s\u00e5 kom jag t\u00e4nka p\u00e5 alla m\u00e4nniskor jag m\u00f6tt. M\u00e5nga fantastiska som kanske utan att de vetat om det betytt mycket f\u00f6r mig. Ett ord, en kram, ett mail eller SMS kan, om det kommer just i r\u00e4tt tid, f\u00e5 s\u00e5 stor betydelse. Men jag skulle ocks\u00e5 ber\u00e4tta om n\u00e4r jag tog ett steg fram f\u00f6r att f\u00f6rhindra ett br\u00e5k och tv\u00e5 kvinnor till gjorde samma sak i samma sekund, s\u00e5 jag blev inte ensam. Hur viktigt det \u00e4r att jobba tillsammans<\/strong> f\u00f6r fred och frihet. Hur viktigt det \u00e4r att uppmuntra varandra. Det skulle jag prata om.<\/p>\n\n\n\n Vad skulle du prata om? <\/p>\n\n\n\n Skriv och ber\u00e4tta i kommentarsf\u00e4ltet. Tyv\u00e4rr f\u00e5r du inget mail om jag svarar p\u00e5 din kommentar, utan du f\u00e5r komma tillbaka till bloggen f\u00f6r att se vilka fler kommentarer som kommit in. F\u00f6r min blogg fungerar ju inte som Facebook.<\/p>\n\n\n\n Men jag kanske skriver om din kommentar i n\u00e4sta blogginl\u00e4gg. Vem vet?<\/p>\n\n\n\n