Det var mer \u00e4n tv\u00e5 m\u00e5nader sen jag l\u00e4mnade jobbet. Men idag st\u00e4ngdes den sista l\u00e4nken. Mitt mailkonto st\u00e4ngdes. Jag har visserligen inte f\u00e5tt n\u00e5gra nya mail p\u00e5 l\u00e4nge, men det var en s\u00e5 tydlig p\u00e5minnelse om att det var slut. Jag har funderat hur jag k\u00e4nner inf\u00f6r detta. Nej, jag saknar inte jobbet. Saknar inte att m\u00e5sta st\u00e4lla v\u00e4ckarklockan och stiga upp i ottan. Jag saknar inte stressen inf\u00f6r stopptider eller konflikter.<\/p>\n\n\n\n
Vad saknar jag d\u00e5? Ja, naturligtvis det sociala livet. Samtalen, sn\u00e4lla ord, kramar och probleml\u00f6sande. Jag och Bosse satt och pratade om vad vi f\u00e5tt med oss fr\u00e5n yrkeslivet. Vissa delar hade varit mycket kr\u00e4vande, som n\u00e4r det var en p\u00e5g\u00e5ende konflikt under ett helt \u00e5r. Eller n\u00e4r jobbet k\u00e4ndes s\u00e5 enahanda att jag bara r\u00e4knade minuterna varje dag. Men vi minns ocks\u00e5 utmaningar som vi lyckades med. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r jag fick fr\u00e5gan vilka jobb som varit mina b\u00e4sta, s\u00e5 blev det \u00e4nd\u00e5 det sista som varit b\u00e4st. Utmanande, men med st\u00e4ndigt st\u00f6d och positiva v\u00e4nner runt omkring. N\u00e4r man till\u00e5ts testa och n\u00e4r man k\u00e4nner att man v\u00e4xer, d\u00e5 \u00e4r ett jobb bra.<\/p>\n\n\n\n
Numera f\u00e5r jag hitta egna utmaningar och det \u00e4r ocks\u00e5 sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n\n\n